Arabvärlden fick tillträde
till den nya industricivilisationen på 1800-talet, då
järnvägsbyggandet satte fart i Egypten, då landets
bevattningssystem byggdes ut och Suezkanalen öppnades.
Men arabvärldens folk var till att börja med varken
initiativtagare eller ledande inom denna utveckling. Det
krävdes en lång lärotid "för att erövra initiativet i
den nya tidens rörelse framåt", skriver Jacques
Berque.
Det är den läroprocessen som han
diskuterar i denna omfattande bok: hur arabvärlden med sin egen kultur
möter den nya tiden. Hur den hanterar sina egna traditioner och sitt eget
självmedvetande vid mötet med modernitetens krav. Berque växlar mellan
övergripande sociologiska resonemang och livfulla konkreta minnen från
egna färder under ett långt liv i olika delar av arabvärlden. Han
kommenterar sin egen omfattande läsning av arabisk litteratur och
återger livfulla diskussioner med politiker och intellektuella i många
länder. Han diskuterar den arabiska poesins säregenhet och traditioner,
han skildrar stadslandskapets utveckling i städer som Kairo och Bagdad
och de nya eliternas problem med att erövra de nya kunskaperna men
samtidigt inte svika sina egna traditioner.
Jacques Berques bok är ett
oundgängligt arbete för var och en som vill förstå vad som händer i
arabvärlden när den ställs inför modernitetens krav och utmaningar.