Detta verk om Egypten från ca 1870 till 1952 är ett av de mest betydande och intressanta som skrivits om ett u-lands utveckling alltfrån imperialismens glansdagar fram till avkoloniseringens början, "tredje världens" födelse.  Det är långt mer än en vanlig politisk historik.

Utgångspunkten är Egyptens egna erfarenheter på de ekonomiska, kulturella och religiösa områdena, det hela kryddat med mängder av tids- och stämningsbilder med stöd av ett oerhört uppbåd av arabiska, franska och engelska källor.  Det är angeläget för oss idag att beakta kolonialismens arv i form av utarmning och snedvriden utveckling och sålunda få ett bättre perspektiv på vad som är djupare historiska orsaker och vad som är symptom i det aktuella skeendet.

Jacques Berque (1910-1995) föddes i Algeriet och påbörjade en klassisk utbildning innan han 1936 fick en post i den franska kolonialförvaltningen i Marocko.  1955 utnämndes han till professor i modern islamsk samhällshistoria vid Collège de France.  Vid 50-talets mitt överflyttade Berque sitt intresse till den arabiska östern, framför allt Egypten, som han lärde känna som få västerlänningar gjort, från byns förhållanden till det intellektuella livets olika yttringar.  All denna kunskap och forskning utmynnade 1967 i jätteverket om Egypten som nu föreligger i svensk översättning av Ingvar Rydberg.

Berque har i sin rika produktion på över tjugo verk även behandlat arabvärlden i stort.  Han har också varit aktiv i antikolonialistiska sammanhang alltsedan den franska folkfrontens dagar 1936 fram till vår tid.