Aaliya lever sitt liv i Beirut, i en våning som har varit hennes sedan hon var ung och gift.  Skild, barnlös, gudlös, faderlös och fyllda 72 - en belägenhet som knappast ger så mycket prestige, varken i världen eller i Libanon - har hon dragit sig tillbaka för att helt och hållet leva i böckernas värld.  Noga väljer hon bland världslitteraturens skatter, från Leo Tolstoj till Fernando Pessoa, och sedan översätter hon, en roman om året.  När detta är gjort lägger hon undan manuskriptet i det oanvända badrummet som hör till (den obefintliga) pigans rum.  Minnena av inbördeskriget är fortfarande färska, men hon har funnit sitt eget sätt att handskas med dem.