Ahdaf Soueifs triumf är tvåfaldig i denna subtila, kloka och rörande roman: hon spårar oförtrutet upp de historiska/politiska omständigheter som styr våra mest personliga relationer, men förstår också, och får oss att förstå, att det som kommer att överleva oss är kärleken. Efter Ahdaf Soueifs internationellt uppskattade roman In the Eye of the Sun, (utkommer på Alhambra våren 2003) undrade många hur hon skulle klara av en värdig uppföljare. Kärlekens väv är hennes svar – och utan tvivel är den ännu ett angloarabiskt mästerverk.

Ahdaf Soueif är född i Kairo och är utbildad i Egypten och England. Hon har skrivit Aisha, Sandpiper och In the Eye of the Sun.

Kärlekens väv är berättelsen om två berättelser som är intimt sammanflätade. Lady Anna Winterbourne reser till Egypten år 1900, då hon nyligen blivit änka. Där möter hon Sharif Pasha al-Baroudi, en egyptisk nationalist av börd. För Sharif representerar Anna i förstone det kolonialistiska England med dess falska välvilja och vulgära högfärd. För henne står Sharif för det äkta, hemliga Egypten – ett Egypten som är fördolt för hennes likgiltiga landsmän. De blir förälskade i varann, dock med viss ängslan. De gifter sig, men kommer Anna att kunna bli en österländsk hustru? Och kommer omvärlden, den ogina verkligheten präglad av historia och politik, att ge dem en chans att försöka?

Dessa frågor har också stark aktualitet för hjältinnan i bokens andra berättelse, den om Isabel Parkman, en frånskild amerikanska och en släkting till Anna och Sharif. 1997 träffar Isabel Omar al-Ghamrawi och blir kär. Han är en egyptier som bor i New York och som också har blodsband till Anna och Sharif. Isabel bestämmer sig för att göra en resa till Egypten. Med sig har hon en gammal familjekoffert, som hon sänder till Omars syster Amal, som fortfarande bor i Kairo.

I denna koffert finner Amal anteckningar och dagböcker till vilka Anna hundra år tidigare har anförtrott sin kärlekshistoria med Sharif. Amal pusslar ihop historien för Isabel, och medan den gamla historien rullas upp, skönjer man också den nya berättelsen, Isabels berättelse, med ett brett spektrum av nya samband och djup. För såväl Egypten, som för korskulturella äktenskap, har mycket förändrats sedan 1900, men mycket är fortfarande sig likt. Dagens Egypten, inser Isabel, har fötts ur gårdagens Egypten.

Hon nominerades för boken till finalen i engelska "Booker Prize" 1999.